Jag är arg på min skola som jag egentligen gillar. Mitt i maten när vi satt och käkade spaghetti och köttfärsås ringde Katedralskolans helvetiska brandlarm för miljonte gången. Brandbilar, poliser & ambulans -igen. Skolan måste fan ha seriösa pengaproblem snart. Det är acceptabelt under lektionstid, speciellt när det brukade gå igång på fredagseftermiddagar förra terminen, men fan inte mitt i min lunch!

Jag och Jonathan tog med oss lunchbrickorna ut i ren protest och satt och huttrade på en bänk och åt kall spaghetti. Det var en konst att få med sig brickan med mjölk och bröd och allt på ut i folkvimlet utan att spilla. Jag tog en genväg bakom väggen vid toaletterna, den var inte direkt smidigare. Inte för att folk känner någon vidare stress att ta sig ut längre...

Jag har så fett jävla mycket saker att göra i skolan denna veckan och nästa. Speciellt tills imorgon. Jag inser nu, klockan sju kvällen innan, att jag inte alls hinner göra efterprovet imorgon. Jag kräks snart av stress.

Försökte ringa till min lärare Pia förut och kollade upp numret på skolans hemsida. Jag får för mig att det är hemnummer eftersom det börjar med 0511- och blir RÄTT stum när min psykologilärare Göran från förra terminen svarar. Som alltså är gift med skolans kurator... Min första tanke var såklart att jag hade upptäckt något väldigt olämpligt i och med att han svarar i telefonen hemma hos henne och min fantasi skenar iväg med mig så jag börjar stamma och prata osammanhängande i telefonen.

Men det var ju såklart till ett arbetsrum jag hade ringt. Puh. Han blev nog lite förvirrad över min reaktion, men nu har jag hennes hemnummer iaf. Undrar hur jag ska kunna slingra mig ur min kniviga situation.. hoppas hon är snäll. Och att hon svarar. Har varit upptaget i en halvtimma... fan